evasdagbok

Ja, nu är jag ensam igen, det var väldigt roligt att ha besök, vi har haft så roligt och trevligt. Måste säga att det är ett högt pris i form av saknad av familjen och vänner jag betalar för att vara här. Jag vill ju det här så gärna, och jag blir ju så glad när jag märker framsteg i språket och kan prata med lite folk. Allting har ett pris.
Just nu är vi 8 personer i klassen, det är maxtalet i en klass, varav 3 är från Finland och de pratar svenska! fatta hur roligt det är för mig.

Nu ska jag berätta vad vi gjorde mer i helgen. Söndagen tillbringade vi mer eller mindre hela dagen på stranden.

Här ser ni en som går in för det, så blev han lite kräftröd också, men det var inte så farligt, han brände sig aldrig utan det övergick rätt så snart i brunt.

Håkan och jag badade men Daniel tyckte det var för kallt. Visst, vattnet hade varit varmare några dagar tidigare, men vi tyckte det var skönt. 


Vi passade på att äta lunch ute på stranden, men vad vi fick vänta på maten, det hann att växa ut blommor i Daniels hår innan vi fick äta.

 
Här väntar vi på bussen som skall ta oss in till stan igen. På vägen dit var det knökafullt på bussen så de satte in en buss till för att klara av att få med alla soldyrkare, men på hemresan var det bara fullt.
Efter dusch och trevlig samvaro på balkongen gick vi ut för middag, den här kvällen blev det på det där stället jag pratade med engelsmännen. de har mycket att välja på och de är trevliga och maten god, så det blev en bra avslutning på dagen.


När jag var i skolan på förmiddagen, passade Daniel och Håkan på att turista runt i stan. De hann med en kort fika med mig på min rast och de träffade finnarna och Sabrina som hört så mycket om min familj. Hon var jätteglad att få träffa honom och hon tyckte att Daniel såg så ung ut. Kul för dig Daniel!


De var inne i Dantes grav, som är en ganska dyster historia.


Och hittade en äcklig gubbe i en kyrka.

Sen gick vi gemensamt ut och åt lunch, vi var väl lite småtrötta och sura


Sen blev vi så här glada

Det var bättre det.

Efter lunchen gick vi till ett museum och där höll jag på att skratta ihjäl mig åt lejonen som vaktade ingången.

Det här lejonet tittade på sin lejonkompis på andra sidan ingången med minst sagt förvånad blick


Det var den här han såg, kompisen med tandproblem. Här stod jag en stund och skrattade på mig.
Resten av eftermiddagen gick åt till shopping och vi fick lite med oss hem också. Innan vi gick ut igen för middag tog vi det lite lugnt i soffan, det var för varmt på balkongen men här inne finns det ju aircondition.


Nej, nu ska jag göra köttbular så jag får någon middag idag också, nu får jag äta hemma ett tag, kan ju inte gå ut varje kväll.

Här går det undan, vi har hunnit med en hel del. Igår besökte vi några av alla kyrkorna för att se på mosaiken,  den är verkligen sevärd, men ibland måste man vila lite.



Här är vi utanför en av kyrkorna.
Det var väldigt varmt igår men efter lunchen kom det lite regn men då var vi på väg med bussen ut till köpcentret ESP. Nu skulle det shoppas.


Det blev en kostym till Daniel och skor till oss alla och lite annat smått och gott, men att köa en fredagskväll på Coop har jag gjort förr och tänkt att det skall jag undvika men likväl hamnar man där i alla fall. Det tog bara 15 minuter den här gången.

Den blå plastsäcken innehåller en del av det vi handlat i andra affärer, det plastas in i stora säckar som försluts så ingen skall fylla på kassarna inne på Coop och "missa" att betala för det.

På kvällen var vi på Passatoren och tog en pizza, alla var nöjda och belåtna när vi vandrade hem genom natten för att sova, vi var dötrötta efter en dag i kyrkor och affärer.

Idag började vi med en liten fika på konditoriet vid Domen. Håkans speciella önskemål om kaffe gör att jag får praktisera språket lite extra men det har gått fint, inga problem. Sen gick vi vidare till marknaden för att köpa på oss lite mer, vi fyndade alla tre och var nöjda när vi kom hem.


Det finns inte bara kläder, frukten och grönsakerna ser för goda ut


Fast riktigt nöjda var vi inte, vi kunde ju lika väl fortsätta att shopppa så vi tog bussen ut till ESP igen, vi hade ju inte haft mycket tid över för Coop igår så det åtgärdade vi idag. Vi passade på att luncha på McDonalds. Daniel utsåg sig själv till partysvensken, i sina nyinköpta Armani solglasögon


Coop är verkligen hu stort som helst. Daniel placerade vi bland Limoncellon, citronlikör.


Håkan passade på att ta ett kort på oss när vi väntar på vår tur till charkdisken.


Vi ville gärna köpa en melon men hade väldigt svårt att välja

Till slut luktade vi oss fram till ett fint exemplar


Kvällen avslutade vi på en lite bättre restaurang med vita dukar men fortfarande inte för uppstyltat och stelt. Måste än en gång säga hur roligt det är när jag kan prata lite och beställa det man vill ha genom att fråga sig fram. dessutom sa jag några ord till bordet jämte. Maten va jättegod och det fick avsluta en allt igenom lyckad dag 

Speriamo (hoppas vi), det beror på askmolnet, jag har i alla fall förberett och varit och handlat en sak ni skall få när ni kommer. Det är så fruktansvärt roligt att kunna prata lite med folk och kunna rådfråga lite i affärerna. Det här ska nog bli bra! Dessutom har jag fått fart på luftkonditioneringen i rummet, det är helt underbart att ha i alla fall ett rum där man inte behöver svettas ihjäl i. Balkongen tidigt på morgonen funkar också rätt bra, hoppas nu bara det håller i sig så vi kan bada och sola lite också. Jag har varit vid havet i eftermiddag efter skolan, jag var på mitt vanliga ställe och de känner igen mig men gör ingen större sak av det, behandlar mig som alla de andra stammisarna, anpassar inte språket eller undviker mig inte heller för att jag är utlänning. Idag skulle de göra lite arbete på stranden berättade han, jag vistte ju inte vad men det var värsta vägmaskinen de körde runt med, jag gick hem när de började så jag hann aldrig se vad de skulle göra. De skulle börjat vid 16.00 men som alltid här är det försenat.

Det går ju runt en del försäljar på stranden, inte bara sådana som säljer en afrikansk make (minns ni?) men jag har aldrig varit med om någonstans på jorden där de bli behandlade på ett så fint och respektfullt sätt. Idag jag hur en kvinna hälsade på en afrikansk färsäljare, Ciao bello! Come stai, tuttu bene? Sen skulle hon inget ha så hon sa bara nej tack, men ändå, att få ett sådant bemötande måste ju göra jobbet som försäljare lite trevligare. Det här var inget ovanligt bemötande, men det gör också att jag gör likadant och jag måste säga att det känns mycket bättre att behandla folk med respekt.




I måndags var jag på opera, Rigoletto igen, men den här gången en något annorlunda föreställning. Det var elever i 13/14-års åldern som hade övat in hela operan och mimade till en riktig föreställning med bl a Pavarotti. Ni kan ju tänka er hur det ser ut när en mager kille på 13-år agerar på scenen med Pavarottis röst. Efter en stund vande man sig.



Sabrinas dotter hade en liten roll, det är hon i grön klänning till vänster, så jag ville ju gärna gå för den sakens skull också, men jag måste säga att de gjorde ett bra jobb och det var mycket trevligt.  

Jag har inte kollat hur varmt det är, men det räcker till kan jag lova.

Har varit på stranden hela helgen och även där har det känts varmt, trots att jag legat nere vid vattnet så det fläktar lite. Jag har badat flera gånger och det ger ju lite svalka, det har inte blivit för varmt i vattnet ännu, precis lagom så det svalkar. Igår kväll vid 11-tiden var det fortfarande så varmt så jag svettades när jag gick hem trots jag hade tunna sommarkläder. Det var hemskt vad jag klagar, när jag egentligen har det så bra, men värmen är tröttande. Det blir ju ingen reda med sömnen heller, inte nog med att det är varmt, jag har alltid ett tusental mygg i rummet varje natt.

Jag har hittat ett ställe på stranden där jag trivs jättebra.

Det är en jättelång strandremsa som är uppdelad under olika ägare som alla driver en restaurang, bar och strandservice. Det finns även små snuttar med fria stränder där man får vistas utan att betala. Det går inte bara att lägga sin handduk var som helst inte. Jag har nu varit på några olika ställen men inte förrän nu trivs jag. Förra helgen hamnade jag på värsta innestället, dyrt som stryk och folket i baren höll på att spänna ihjäl sig tillsammans med den störiga personalen. Nej, tacka vet jag det här stället, känns lite familjärt och avslappnat med folk i alla åldrar och modeller. Dessutom är familjen som driver det mycket trevliga, avslappnade och normala. Föröker inte ens prata engelska med mig utan behandlar mig som vem som helst, jag har för övrigt inte sett nägon annan utlänning där och det är ju bra. Det här är strandens motsvarighet till stora-händerna-restaurangen här i stan.

Jag försökte smygfota lite människor uppe vid baren


Det är ett par strandtennisplaner uppe vid baren precis där jag satt, så jag hade underhållning också. Fyra killar spelade och jag försökte fota dem och få med alla fyra men det gick inte. Däremot fick jag ett rätt roligt kort på killen med de piercade bröstvårtorna. Lyckades väl få honom mitt i en rörelse för bollen ligger precis framför honom.


Jag åker ju bussen ut till havet, det kostar 3 euro t/r men jag har Ravenna Visit Card som skall ge 50%. Det har varit lite diskussioner sista gångerna när jag köpt biljett om det fortfarande är giltigt för rabatt på resor. Kortet gäller nämligen 1 år men vissa grejer bara 1 vecka. En del av personalen på busskontoret säger att det är det och en del inte. Igår var det samma visa igen, hon sa att det inte var giltigt, men jag stod på mig, det visade sig efter diverse telefonsamtal att jag hade fel och några av deras egen personal också. Det gjorde ingenting, jag var så glad att jag kunnat ta diskussionen och att det funkat så bra språkmässigt, det var inte där problemet låg, inget missförstånd pga av språket. Det kan jag inte säga att det var idag heller när jag köpte biljett, det var mer fel i huvudet på mannen jag köpte den av. Jag bad som vanligt om en biljett till havet, helt korrekt grammatiskt och allt, då säger han någonting om biljett till inne i stan, till saken hör att han pratade privatsamtal i telefonen samtidigt. Jag fattar inte riktigt, han pratar mycket otydligt och anstränger sig inte fast att jag inte fattar, jag har ju sagt att jag skall ha en biljett till havet, varför pratar han om stan? Till slut säger han att det blir 4,50. Nej, nej, nej, det kostar 3 säger jag då. Ja, till havet ja, säger idioten då, skall du inte ha någon biljett i stan, undrar han. Jag sa till havet, svarade jag och lämnade fram mina pengar. Han kunde ju inte ge rätt tillbaka heller, han hade bara tagit betalt för en biljett inne stan för 1,50 euro. Jag kollade att jag fått rätt biljett för 3 euro till havet, det stämde, att jag bara betalat 1,50 sket jag faktiskt i, kändes som hans problem och det var nog inte det enda han hade.

Igår kväll var jag på en restaurang jag inte brukar gå till för det är så mycket turister där, men de har god mat och personalen är trevlig, dessutom har de grillade lammkotletter och det har jag inte hittat någon annanstans. Nu var det det jag ville ha igår så jag gick dit. Jag visste att det skulle vara mycket folk och jag fick ett bord i hörnet av lokalen. Så här trevlig utsikt hade jag precis framför mig.


På ena sidan av mig satt ett italienskt par som turistade i Ravenna, hörde när de pratade och på andra sidan satt ett par i 65-årsåldern från England. När jag hade ätit upp började jag faktiskt prata med dem precis innan de skulle gå, han hade redan kommenterat min mat när den kom in så jag hakade på. De var så där supertrevliga som bara engelsmän kan vara. De var "a nice cup of tea" personifierade. De hade varit i Sverige en gång och tittat på Vasaskeppet, det var det häftigste de hade sett berättade de. Så fantastskt är det väl inte.


På vägen hem gick jag förbi trappan upp till kommunhuset, som för övrigt är en liten aning finare än kommunhuset i Ydre, den röda mattan är alltid framrullad i trappen och här ligger ofta riskorn från brudpar som gift sig borgligt. Den här gången låg det dessutom fullt med pasta och torrfoder till hundar blandat med riset. Ja, de italienare!

Hipp, hipp,hurra, på din födelsedag! En ros till dig. Sabrina, min lärare hälsar så mycket och grattar också. Jag har ju berättat en del om dig.


Eftersom jag missade din födelsedag, Håkan, så får du ett fång rosor. Grattis i efterskott.


Här har varit en lugn helg. Lördagen inledde jag med ett besök på marknaden, behövde fylla på lite inför badsäsongen, skaffade en ny bikini, ett badlakan en en strandväska, alltsammans för 30 euro. Mycket prisvärt i jämförelse med vad det kostade att hyra en solsäng och ett parasoll vid stranden, dit jag åkte efter marknaden, 19 euro. Måste hitta ett billigare sätt att sola, det här går ju inte, men det var väldigt skönt att slappa en dag på stranden med en bok (på svenska) och några promenader längs med strandkanten. Jag badade inte för det är så jobbigt att byta om utan nöjde mig med att bada benen, men det är helt klart badtemperatur på vattnet. på kvällen tittade jag på melodifestivalen på en italiensk kanal, lite roligt att höra deras kommentarer och de var mäkta imponerade av Eric Saade och hans framträdande, det var ju kul att höra. Överhuvudtaget var de väldigt positiva, sa ens inget negativt när det hade varit lätt att göra det, så det var kul att kolla även om det blir lite långdraget.

 
Det här kostade jag på mig idag för att fira dig, Daniel. Hipp, hipp hurra! Som vanligt går det inte bara att beställa en drink utan man får alltid diverse tilltugg till, brukar vara mer än så här, men jag är inte så intresserad, ville ju bara ha något att dricka. Det här är inne på en gård, en liten piazza, en oas mitt i stan. Här är väldigt avkopplande och de är mycket trevliga, hit måste vi gå. 



Det finns ett ställe till som är en oas här i stan och det är en trädgård, jag har visat den förr, men nu blommar det så fint därinne, t ex den här som jag bara inte kan komma på vad den heter, men ni vet vilken det är, luktar så gott, nej, jag kommer inte på det.


Men det här vet jag verkligen inte vad det är, växer på ett träd och är först röda blommor och sen blir den här "frukten" kvar. Kanske du vet det, Daniel, du har ju kunnat alla andra jag skickat bilder på.



Här inne bor den här lille krabaten också, knappt man ser honom. Jag har ju en i trädgården också där jag bor och här omdagen hade den letat sig upp till mitt fönster på andra våningen och lång på fönsterbrädan utanför fönstret när jag skulle stänga det. Jag hoppas verkligen han stannar där ute för jag vill absolut inte ha in honom i huset.
  

Jag har en bil till på några rosor som jag tycker är så fina, det är ju trots allt födelsedag och då kan man inte få för mycket blommor. Grattis, än en gång, från mamma.

Här i Italien är det inte en otursdag utan tvärtom, här är fredagen den 13:e en turdag. Vilken tur för mig att jag är i rätt land den här dagen, bryr mig för övrigt inte så mycket, är ju född på en fredag den 13:e, det får ni tolka som ni vill. Vill passa på att gratulera Andreas och Marie som köpt hus, jag är jätteglad och stolt över er som har resonerat så förståndigt och att ni vågade ta steget. Ska bli så spännande att se det när jag kommer hem. Grattis!

Jag har inga nya bilder så det får bli en bild från Norcia från i påskas

Jag har samlat på mig lite reflektioner under veckan som gått, det är ju intressant att träffa så mycket olika människor och jag brukar ju fokusera på likheterna men nu har det blivit tvärtom ett tag. Det är framförallt synen på familjen och manligt/kvinnligt som har legat till grund för konversationen, men jag har nästan haft svårt för att delta för vi står så fruktansvärt långt ifrån varandra i tankesätt.
Här i Italien är det ju självklart att det är kvinnan som ansvarar för familjen, och han hjälper henne i bästa fall. Det är ett väldigt vanligt tankesätt att hon bara jobbar om det behövs ekonomiskt, det är den huvudsakliga anledningen till att hon skall jobba utanför hemmet, inte att hon skulle vilja göra det. Barnomsorgen är inte heller anpassad efter föräldrars arbetstider, eller skall jag säga mammans arbetstider, mannen har inget med detta att göra. Vård av barn finns inte för mannen och när det gäller barnens uppfostran pratar man bara om mamman, inte föräldrarna. Han däremot har "kvalitetstid" med barnen. På ett sätt kan jag förstå att inte han uppfostrar barnen eftersom han fortfarande är sin mammas lilla pojke, växer liksom aldrig upp, en evig bebis. Kan inte tänka mig något osexigare än en vuxen man som inte kan ta hand om sig själv eller sin familj. Tur att det faktiskt finns de som tänker annorlunda även här, man skall ju inte dra alla över en kamm.

Idag sa jag att i Sverige är familjen och hemmet föräldrarnas ansvar och barnen uppfostrars av föräldrarna. Vi tänker inte att han hjälper henne, vi hjälps åt! Nu vet ju jag också att det inte alltid är så hemma heller, men i jämförelse med här och i de andra europiska länderna som mina klasskamrater är ifrån, så är det så hemma. Det värsta av allt var att de knappt trodde mig, är det verkligen så????. Sabrina har förstått hur vi har det, men de andra hade lite svårt för det. Sen vet jag också att småbarnsföräldrar kan ha det jättesvårt i Sverige med att få ihop vardagen, men själva grundtanken, att man är två som ansvarar för familjen är ju ändå grundläggande hur man än sen väljer att lösa vardagen.

Den här bilden från förra sommaren får representera mitt fantastiskt jämnställda äktenskap, tjoho!

En annan sak som också handlar om familjen, mycket gör det här, är ni vi får frågor som typ, -Säg en i din familj som du tycker mer eller mindre om. Jag slår bakut dirket, vad är det för fråga? En kvinna från Tyskland svarade att hon tyckte extra mycket om en av sina söner, trodde inte jag hörde rätt. Blev lite full i skratt åt dig Andreas som genast antog att jag svarade dig, det är i alla fall på ett humoristiskt plan (hoppas jag) men hon svarade på allvar. Men själva frågan börjar jag förstå nu. Familjen för italienarna är hela släkter och de umgås ju väldigt mycket och tätt. Det är klart att har man en hel släkt att välja på så kanske man inte gillar alla lika, eller har man en favoritfaster, umgås man dessutom ofta så kan man nog reta sig på någon lite extra. Så, nu har jag i alla fall förstått frågan.

Här har varit väldigt varmt senaste dagarna och igår var jag ute vid havet och solade. Vattnet var minst 20 grader men jag badade bara benen, det är så jobbigt när man skall byta om på stranden, sparar det till en annan dag. Nu skulle det faktiskt få regna lite för mig, det kanske friskar upp luften lite.

Det är vackert på Öland också

Min snäcksamling på stranden

Ja, nu är det en helt annan skola än när jag kom, nu är vi plötsligt 7 elever i klassen i åldrarna 23-70 från 6 olika länder, alla europeiska men ändå, vilken blandning. Det kom 30 nya elever bara från Schweiz idag.
Det ställs mycket personliga frågor för att vi skall få igång pratet, vilken känd person skulle du vilja vara, vem tycker du mest om i din släkt (konstig fråga), vilket ställe i ditt hemland är det vackraste, tusen frågor där man skall välja något. Hur svårt har inte jag för det, då? och nu ska jag kunna redogöra för mina val på italienska också. Inte små krav de ställer, men jag måste säga att det blir väldigt roligt. Om jag nu inte kan leverera bästa italienskan så kan jag i alla fall leverera lite skratt. Tänk att jag kan få andra människor, även italienarna, glada på italienska, helt otroligt, gladast blir nog jag själv. Nu skall sägas att de inte bara skrattar åt mitt stapplande språk. Engelsmannen, en pensionerad advokat, t o m kom sig för att fråga vad det sista är jag gör innan jag somnar, hur jag brukar somna. Han blev mycket nöjd med svaret (man måste ju inte tala sanning alltid) och bad om mitt telefonnummer. Så nog har vi roligt alltid, men imorgon får någon annan stå för underhållningen, vill ju inte bli klassens pajas. 


I lördagskväll gick jag förbi en bar där de hade liveuppträdande, den här gången stannade jag en stund för de var faktiskt riktigt bra, vet inte om det var tack vare eller trots det blå håret. Fick zooma för att få en bild, därav oskärpan och inget annat.

Middagen intog jag på Stora-händerna-stället. De är för söta! Det var extra stökigt och det dröjde 40 minuter innan jag fått menyn men den behövde jag inte, hade ju haft tid att tänka ut vad jag ville ha. Det finns inte tillstymmelse till sura miner bland personalen men inte heller överdrivet trevliga, de bara kämpar på så gott de kan. Ikväll hade de fått ta hjälp av kökshjälpen för att servera maten, han är väl inte direkt klädd för det men som han kämpade på för att alla skulle vara nöjda så bryr man sig inte om hur de är klädda. När det lugnat sig lite så kom han t o m och bad om ursäkt för att de var så rörigt där ikväll. Jag älskar det stället! Inget löjligt fjäskande eller vredesutbrott, bara naturliga och snälla. Det är ju inte precis dit snobbarna går men jag faller för den ärliga hjärtligheten.


Igår var jag vid havet med Nora, från Österrike, en hel dag med bara italienska, jag fattar inte hur det går till men vi samtalar ju hela tiden så på något sätt funkar det.

Grattis på födelsedagen, stora damen idag, 25 år. Ett fång rosor till dig


Synd jag inte kan vara hemma och fira dig men jag vet ju att du har en fin dag i alla fall. Jag firar dig här i stället, tog en riktig fika med tårtbit och allt (miniformat) på ett mycket trevligt café med mycket minibakverk, mycket goda små läckerheter. Hit måste vi gå, kakmonster, när ni kommer, ligger bara runt hörnet, intill Domen, snacka om att jag bor centralt.


Den med rött är som en liten, liten bakelse med jordgubbsmousse gjord på färska jordgubbar, underbar. Sådana här små bakverk borde det finnas i Sverige.

En ros är aldrig fel, man skall ha mycket blommer på födelsedagen

Det var längesedan jag var på marknaden så det blev en runda där idag, trevligt. Nu har de fått fram alla sommarkläder. Det är också mycket lärorikt, det är trångt och folk pratar högt så det är utmärkt att tjuvlyssna. Nu kan jag ju fråga lite själv också när det är något jag är intresserad av i stånden. Det är en sak som vi alltid brukar köpa till Sara när vi är ute och reser, det har liksom blivit en grej. Kunde inte köpa något till dig idag men här får du en bild i alla fall. Ha, ha, ha.


Det tar vi en ros på, det är ju trots allt födelsedag


Igår kväll var jag på pizzerian runt hörnet, det stället där han fick ett raserianfall i köket. igår var det dock utan utbrott, istället var han uppåt värre, sjöng och gick runt i restaurangen. han känns inte riktigt sund. Jag var nere hos Julia idag på ett glas och vi pratade om honom. Hon berättade att han hade sett honom en gång utanför stationen jättetidigt en morgon. Tre unga kvinnor hoppade in i hans Jaguar, hon tyckte de såg ut att komma från östeuropa. Konstigt! Ska nog inte gå dit fler gånger, undrar vad han går på? Synd för det är en jättegullig tjej som jobbar där, hon känner igen mig och pratar lite , får en känsla av det är synd om henne, vet inte varför. Ja, nu fick ni lite skvaller från Ravenna.

Imorgon skall jag ta bussen ut till havet med min från Österriike. Hon ville ha sällskap, vi får väl se hur det blir.
Sista rosorna för idag. Grattis Sara!!!

Ja, nu har det gått några dagar på den här veckan också och jag fick två nya i klassen i måndags, de stannar båda i två veckor. En kvinna från Österrike, 62 år, och en man från Tyskland, +65. De är båda trevliga och pratar mycket så det är faktiskt riktigt roligt. Tänk vad jag får vara med om, träffa så här mycket olika människor, det gillar jag, även om jag inte gillar alla som personer är det roligt ändå. Det märks att det börjar bli sommar för det är mycket fler elever nu på skolan, en del stannar 1 vecka, andra ett par månader. Det ordnas också mycket fler aktiviteter för oss elever. Jag kan ju inte gå på allt eftersom jag är här så länge men igår var jag på en matlagningskväll hemma hos en kvinna som skolan brukar använda, även för logi.

Vilket gäng! Ett gift par från England, hon hade aldrig läst italienska innan så hon hittade på lite och använde händerna. Han hade däremot läst i massa år men hade en lärare (italienska) som var minst sagt oorganiserad och använde eleverna för att prata om sina egna problem, så han kunde inte mycket han heller. En kvinna från Tyskland, kunde ingenting och sa nästan inget heller. Kvinnan från Österrike från min klass, hon kan rätt bra och så jag som kan ungefär som hon. Kvinnan vi var hemma hos, Valeria, var en liten pigg pensionär som älskade att laga mat, prata och skämta, hon hade ett hesrossligt rökarskratt som vi hörde mycket av denna kvällen. Hon var verkligen rolig, bjöd på sig själv men drev även med oss. Hon härmade också ungdomar som visar sina Calvin Klein kalsonger med byxorna nerdragna. Vi fick göra pasta, en kycklingrätt och zuppa inglese till eftterrätt. Det var inget avancerat men kul. 



Här ser ni hur liten och energisk hon var.

Drutt vill ju ha fler bilder från minisemestern så ni andra får stå ut med det ett tag till

Här är vi "bara" på 1600 meters höjd efter att vi varit på platån, men nu gick det uppåt igen. Här var väldigt stenigt men utsikten gick ju inte att klaga på

Även här växte det blommor, inte så mycket krokus utan här var det violer, både lila och gula, hade jag inte sett förut.


Vi hade inte jättemycket bensin kvar och det var ju inte precis tätt mellan mackarna här uppe. I de flesta pumparna gick inte att använda kort, vilket det brukar att göra här annars, men vi hade tagit ut pengar men nu skulle vi bara hitta bensin också. Det gjorde vi i den här staden och kunde sedan fortsätta lugnt igen. Hade varit lite jobbigt med soppatorsk i bergen.

 

Nu är vi tillbaka i Morro d´Alba och baren vi satt vi ibland med både familj och vänner för två år sedan. Det var också här Drutt blev tagen av polisen för att han parkerade fel en kväll och körde några meter där man tydligen ine fick köra på kvällen men på dagen gick det bra.


Restaurangen Dal Mago har numera en reklambil


En sista bild bara för att Marche är ett så vackert område i Italien, lite av en favorit

... och igår åk han hem till Sverige. Det har inte blivit mycket tid över för bloggen när Drutt var här men jag skall ta igen det nu. Tid är konstigt, det känns både som en kort och lång tid han varit här och det är likadant med rundresan vi gjorde, det är bara en vecka sedan men känns som förra livet ungefär. Men nu ser jag fram mot nästa besök när Daniel och Håkan kommer i slutet av denna månaden.

Just nu sitter jag på balkongen i solskenet, det var nämligen lite blandat väder när Drutt var här, men idag har det varit soligt hela tiden. Det var i alla fall varmt och skönt så vi kunde sitta ute och ha det mysigt. Vi passade på att turista lite på eftermiddagarna efter skolan. Bland annat besökte vi kyrkan San Fransesco som har tagit vara på att det är så högt vattenstånd här i stan. Här kan man se hur vattnet samlar sig till en damm framme i koret, jag missade gulfiskarna som de placerat i pölen. Man förstår att de har problem med översvämningar när vattnet går så högt upp.


Så här fin utsikt har jag just nu från min balkong


Vi tog bilen runt lite också och då hittade vi det här ödehuset ute vid havet, duvorna hade gjort det till sitt, de delade det med svalorna.


Vi tog en tur till Ikea också, så tant fick fylla på frysen


Vi visste inte riktigt vart vi skulle åka, utan bar körde lite och då hamnade vi i Comacchio. När vi var där kom jag på att jag läst om det, det kallas för lilla Venedig pga av sina små kanaler i stan.



Det var verkligen gulligt och mycket lugnt, inte som Venedig precis, även om jag gillar Venedig bättre. Tycker om kaoset, men inte att det är så dyrt och ganska skitigt, men det får man blunda för. När vi skulle hem var det bilkö igen men den här gången vände vi efter en kvart och körde en alternativ väg hem och tur var det för den var mycket vackrare, gick genom deltat så vi hade vatten på båda sidor om oss och körde bara på en smal landremsa och ingen trafik heller. Underbart.


Drutt är ju pizzaälskare så det har blivit 2 kvällar på Passatoren och en kväll på stora-händerna-stället. Mycket trevliga ställen med goda pizzor.De gör inte mycket till antydan om att de känner igen mig när jag kommer men jag fick det bekräftat på stora-händerna-stället. Hon tyckte det var så roligt att jag hade sällskap denna gången, så det var ju bara att presentera maken. Han den lyckosen fick ta i hennes händer, hon sträckte nämligen fram handen både för att hälsa på honom och säga hej då. Jag frågade honom hur det kändes, svaret blev, tryggt! Vi har varit på lite "finare" ställen också, det har varit trevligt det också, det är sällan att det blir så "fint" så trevnaden försvinner här i Italien, men det händer ju det också. Glömmer aldrig förförra nyåret när vi åt 11 rätter och drack champagne till hela middagen, det var ett fint ställe, men så trevligt och avspänt samtidigt, då trivs jag! 


I fredags gick vi runt på alla ställen vi kunde hitta och mysdrack en hel eftermiddag, ibland blev det bara the, går bra det också.


Lunchen igår var inte någon höjdare, storleken var det inget fel på, eller jo förresten, alldeles för stor, åt inte ens hälften, kan bero på att det inte var dögott heller, eller var det för att vi redan var mätta, har ju blivit en del mat sista tiden. En haklapp satte hon på mig i alla fall.


Idag har det varit lugnt, sitter på min balkong och läser, både läxor och en god bok, skall ut och gå när det blir lite svalare ute.