evasdagbok

Det känns som livet återvänder så fort solen kommer, det tycker tusenskönorna i gräsmattorna också. De var borta ett tag, men nu lyser de upp gräset igen.

Igår tog jag en runda på markanden igen, det var ju lördag, stannade till vid ett stånd och tittade på lite väskor. Han som hade ståndet (ha, ha, ha) började prata med mig. Det visade sig att han hade en bror och en syster i Stockholm, han kunde några ord svenska, så han tyckte det var roligt att säga ”kom hit och hej då” hela tiden och jag tyckte det var kul att jag kunde prata italienska med honom. Men någon väska blev det inte. Köpte bara lite grönsaker och gick förbi ”slaktarn” på vägen hem för köpa lite kött också. Grönsakerna är verkligen goda här, jag fattar inte varför, men blomkålen och tomaterna har väldigt mycket mer smak än hemma. Mums.

Eftermiddagen gick åt till studier och lite stickning samtidigt som jag lyssnar på tv, lär man sig jättebra på också. Jag träffade på den äldre sonen i huset, han hade en kompis med sig och vi började prata fotboll och om kvällens match mella Milan och Juventus. Jag hade tänkt att se den så jag frågade om de visste någonstans man kunde gå. Då är han så snäll och artig så han bjuder in mig till dem för de ska ju också titta, en är Milanfan och den andre håller på Juventus, men jag tycker det känns lite dumt så jag tackar nej och tänkte leta upp någon bar. Nu hittade jag ingen (letade inte ihjäl mig) så jag gick till en restaurang/pizzeria jag varit på tidigare och där minns jag att de hade visat en match när vi var där. Oj, oj, oj vad fullt det var här då, folk stod upp där inne för att se matchen och väntade på ett bord med sikt. Jag fick ett bord direkt och kunde se matchen om än dock på lite håll. Det här stället gillar jag, det är lite som att komma hem till familjen som driver det, det är hon med de stora händerna som har det. Ikväll var en liten äldre man med och hjälpte till, han torkade bestick och gjorde lite annat småpyssel. När det tunnat ut lite på folk, skjutsar ägaren hem honom, och man hör hur några ropar, ciao nonno, hej då farfar. Efter en stund är ägaren tillbaka igen vid sina sysslor. Atmosfären är minst lika viktig som maten, och det blir ännu viktigare när man går ut själv. Nu är det ju inte så att maten är dålig, det är alltid jättegott, men man kanske inte söker den där matupplevelsen på samma sätt när man går ut själv och så ofta som jag gör, man väljer ställen som får en att må bra och trivas. Ja, hur det gick i matchen kanske ni vet, Milan vann och Zlatan gjorde sitt genom att assistera fram bollen medelst bröstning till Gattuso som gjorde matchens enda mål.

Idag söndag började jag med plugg, men bara fram till 12-tiden, då tog jag bussen ut till havet, till Lido Adriano, där skulle det vara karneval idag. Jag tog en promenad på stranden först, måste ju få komma så nära havet som möjligt, vad vackert det är, och vad härligt det är att andas, jag andas aldrig lika bra som när jag är vid havet. Det här är frihet.


Karnevalståget är en avslutning på en lång period av karnevaler, hela februari är karnevalsmånad. Det handlar mycket om barnen men det var blandade åldrar och stämningen var hög, även musiken. Jag fattar inte att de inte sänker musiken en aning när det är någon som står på scenen för att säga några ord. De är som sagt inte rädda för att göra ljud i detta landet, men det var fullt ös med massa glada människor i vinterkläder.


Det inleddes med musikkår, kändes lite "fel", men, men. Ser ni tanten närmast i bild i andra ledet? Hon spelar saxofon och stod och jazzade loss när de spelade "viva la loca" i högtalarna på fullt ös tidigare. Härligt!







Och så här såg gatorna ut efteråt