10/7 Smått från Firenze

Jag är äntligen hemma, det var en tröttsam resa, inte särskilt lång, men otroligt varmt. Jag har nog svettats 127 liter den här helgen och nu är jag trött, trött, trött - stanca, ganska fult ord på italienska. Det är inte bara värmen som tröttat mig, jag har gått på så mycket museum, pratat med folk och sett så mycket på gatorna så jag känner mig fullproppad, kan inte ta emot mer nu. Jag tänkte dela med mig lite av småsakerna medans jag minns dem.  

Man behöver inte alltid gå in i kyrkorna för att se konsten, hela utsidan är full. Det här är Domen

Jag har frågat en präst om vägen och blev kär bums. Jag såg inte från början hur snygg han var och vilka vackra ögon han hade, fulla av godhet och värme. Synd och skam att en så vacker och fin människa inte kan gifta sig eftersom han är präst.

Det här tallriksunderlägget var på en av restaurangerna, "make food not war", det var en bra text tyckte jag

På två av restaurangerna jag åt var det "Gudfadern" som var ägaren, i alla fall till rösten, hes och raspig som bara italienare kan ha. De gick båda runt bland borden för att kolla att allt var bra och styrde och stälde med de anställda, men det var rösten som fick mig att reagera. Ska man göra en parodi på Gudfadern använder man en sådan röst.

Jag har sett en hund lyfta på benet och kissa, inget konstigt med det, det var bara det att han aldrig slutade, han började vingla ståendes på tre ben. Har aldrig sett något liknande, det skvallade hur länge som helst och till slut ryckte ägaren i kopplet annars hade han nog inte varit klar än

Jag såg en annan hund på stationen, en polishund, schäfer, han var betydligt manligar är än de tuffa poliserna han hade med sig. Han hade nämligen den största "manlighet" jag sett på en hund. Nej, den var inte utfälld, det var stort ändå.

Jag såg en ung kvinna sitta och gråta i en ambulansbuss. Jag stannade på behörigt avstånd för att se vad som hänt, men hon satt bar där inne och storgrät och sa hela tiden "jag lovar". Jag fick uppfattningen att hon inte ville följa med dem och till slut lät de henne gå. Jag var på väg åt samma håll som hon gick. Hon behövde hela gatan på sig för att ta sig fram, inget raglande utan mer som om hon gick i svängar och hon brydde sig inte det minsta om bilarna som kom, de fick stanna eller väja för henne. Det hade nog varit bättre om hon följt med ambulansen med en gång, det såg ut som hon skulle hamna där förr eller senare i alla fall.

En annan ambulans stod parkerad vid en kvinna, missbrukare av något slag, som låg utanför stationen och ambulanspersonalen försökte få kontakt med henne, men det var inte ett liv. Två poliser stod där också och sa till folk att inte stå ivägen, jag höll mig på lite avstånd men jag såg att de inte fick kontakt med henne. När de lyfte upp henne på båren var det som hon tvärvaknade och skulle absolut inte följa med, hon hade nog bara sovit
on lite. Jag såg henne en liten stund senare och då hade hon nog fått i sig det hon saknade innan. Det var sorgligt att se.

Det är verkligen en shoppingstad och det är mer eller mindre ständigt marknad på vissa ställen. Det här var ett stånd som skllde sig från de övriga, lite väl bra att sälja haschpipor på marknaden.
   
Jag såg den arga mannen igen som gått på bron och skrikit, nu gick han i en liten park och skrek, men nu var det något annat jag inte fattade. Han lät verkligen farlig, en hemsk röst hade han. Jag gick förbi men när jag skulle gå tillbaka höll jag på att stöta ihop med honom när han gick ut från en bar. Han såg faktiskt riktigt bra ut, lite sliten förstås men inte alls farlig. Vad är det man säger, hundar som skäller värst bits inte, eller något liknande.


Jag har för första gången i mitt liv köpt marmeladgodis i Italien. De skyltar med den i alla konditorier och i dag slog jag till, måste ju smaka någon gång. Köpte en av varje, päron, ananas och aprikos. det här var ett stort ögonblick så jag la ut min karta på bänken jag satt mig på och fotade. Undrar vad folk tänkte när de såg mig? Jaha, där sitter en tant och lägger upp marmelad på en karta och nu tar hon kort också. Jag gjorde det för att Håkan skulle få se, önskar du kunde fått smaka också för de var jättegoda

Jag har upptäckt att jag hör skillnader på dialekter i språket. Vad är det med det, kanske ni tänker, men för mig innebär det att jag förstår språket bättre och har kommit en bit på vägen. I början hörde jag inte sådana skillnader men i Toscana har de ett lite annorlund uttal som jag hör klart och tydligt idag. 

Hippiekulturen har återuppstått i Florens i form av amerikanska ungdomar, skulle tro att de är för att studera, men de lever också något slags hippieliv. Köper några flaskor rödvin och samlas i stora klungor på kvällarna på piazzor, broar och kyrktrappor med ett par gitarrer och sjunger och super sig genom natten. Ååh, vad fria de är, de klär sig även som hippies. Nu är det ju så att det drar ju lite annat folk till sig också. Killen i vit tröja som sitter vid benen på gubben som roar sig (dansar) med småflickorna, hade tydligt inte bara fått vin i sig, det var nog fler än han. Som ni ser i nederdelen av bilden var "vanligt" folk också nyfikna.


Jag var på en mycket annorlunda opera, ja operan var inget ovanlig, det var La Boheme, som dessutom är min favorit, men det var uppförandet som var annorlunda. Det var in en ganska liten kyrka med stolar utställda i en halvcirkel runt "scene", ett litet utrymme direkt på golvet. Jag hade fått en plats på första raden och på sidan i halvcirkeln vilket gjorde att jag kom väldigt nära sångarna, det var faktiskt så nära så jag fick dra in fötterna under stolen för att inte bli trampad på tårna. Det var bara fyra personer som sjöng och musiken var bara en flygel. Mycket annorlunda upplevelse. Det var mycket varmt och folk fläktade sig med progprambladen och torkade svetten med servetter, jag var inget undantag, men när de sjöng alla fyra samtidigt frös jag. De hade mycket bra röster, väldigt vackert.

Jag hörde många gatumusikanter och det var väldigt hög klass på musiken. På Ponte Vecchio var de två killar som hade konsert, skitbra, de måste vara mer är gatumusikanter med den utrustningen de hade. Synd bara att bron var invaderad av dessa hippieamerikaner med sina vinflaskor som de dricker direkt ur. Det är tillåtet att dricka på allmän plats i Italien, än så länge, men jag tror att de kan bli ändring på det för idag är det ett problem med fylla i synnerhet bland ungdomar.

Det här är ett vanligt inslag i gatulivet, Toscana är ju som bekant ett populärt område för konstnärer

Kommentarer
Postat av: Anonym

Vilken händelserik stad, du har verkligen förmågan att "se". Hade jag gått där hade jag bara gått förbi allt detta utan att se det (inte för att jag är halvblind utan för att jag inte lägger märke till alla småsaker på samma sätt som du). Önskar att jag kunde uppleva på samma sätt. Men när du är med så får du uppmärksamma mig, det går ju också :-).

För övrigt har jag en pissehund här också, den kära Arnouk gillar att ta död på mina taniga växter i trädgården genom att duscha dem. Men han är för söt ändå så det gör inget.

Puss. (9)

2011-07-11 @ 10:54:30
Postat av: Drutt

Oj, missade visst att tala om att det var jag som skrev fall du inte kunde gissa det.

2011-07-11 @ 10:55:07
Postat av: Danne

Va du skener runt... :) Men mycket får du ju se. Jag kan för övrigt fortsätta på den där stackars kisshunden och meddela att det minsann inte bara är hundra som kan kissa länge... Grisen på jobbet står förstenad sådär 3-4 min när han kissar... vet inte vart han får plats med allt men en rejäl pöl blir det kan jag lova :)



Klem

2011-07-11 @ 16:28:56
URL: http://danielsanden.blogg.se/
Postat av: Håkki

Marmeladen fick det att vattnas i munnen. Haha... Härliga historier. :o)

2011-07-11 @ 21:42:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0