evasdagbok

Ja, nu är jag ensam igen, det var väldigt roligt att ha besök, vi har haft så roligt och trevligt. Måste säga att det är ett högt pris i form av saknad av familjen och vänner jag betalar för att vara här. Jag vill ju det här så gärna, och jag blir ju så glad när jag märker framsteg i språket och kan prata med lite folk. Allting har ett pris.
Just nu är vi 8 personer i klassen, det är maxtalet i en klass, varav 3 är från Finland och de pratar svenska! fatta hur roligt det är för mig.

Nu ska jag berätta vad vi gjorde mer i helgen. Söndagen tillbringade vi mer eller mindre hela dagen på stranden.

Här ser ni en som går in för det, så blev han lite kräftröd också, men det var inte så farligt, han brände sig aldrig utan det övergick rätt så snart i brunt.

Håkan och jag badade men Daniel tyckte det var för kallt. Visst, vattnet hade varit varmare några dagar tidigare, men vi tyckte det var skönt. 


Vi passade på att äta lunch ute på stranden, men vad vi fick vänta på maten, det hann att växa ut blommor i Daniels hår innan vi fick äta.

 
Här väntar vi på bussen som skall ta oss in till stan igen. På vägen dit var det knökafullt på bussen så de satte in en buss till för att klara av att få med alla soldyrkare, men på hemresan var det bara fullt.
Efter dusch och trevlig samvaro på balkongen gick vi ut för middag, den här kvällen blev det på det där stället jag pratade med engelsmännen. de har mycket att välja på och de är trevliga och maten god, så det blev en bra avslutning på dagen.


När jag var i skolan på förmiddagen, passade Daniel och Håkan på att turista runt i stan. De hann med en kort fika med mig på min rast och de träffade finnarna och Sabrina som hört så mycket om min familj. Hon var jätteglad att få träffa honom och hon tyckte att Daniel såg så ung ut. Kul för dig Daniel!


De var inne i Dantes grav, som är en ganska dyster historia.


Och hittade en äcklig gubbe i en kyrka.

Sen gick vi gemensamt ut och åt lunch, vi var väl lite småtrötta och sura


Sen blev vi så här glada

Det var bättre det.

Efter lunchen gick vi till ett museum och där höll jag på att skratta ihjäl mig åt lejonen som vaktade ingången.

Det här lejonet tittade på sin lejonkompis på andra sidan ingången med minst sagt förvånad blick


Det var den här han såg, kompisen med tandproblem. Här stod jag en stund och skrattade på mig.
Resten av eftermiddagen gick åt till shopping och vi fick lite med oss hem också. Innan vi gick ut igen för middag tog vi det lite lugnt i soffan, det var för varmt på balkongen men här inne finns det ju aircondition.


Nej, nu ska jag göra köttbular så jag får någon middag idag också, nu får jag äta hemma ett tag, kan ju inte gå ut varje kväll.