evasdagbok

Idag var det första skoldagen. Jag kände mig som en liten 7-årig flicka i kjol när Valeria, familjens städerska, vinkade av mig och önskade lycka till. Det var väldigt lugnt utanför porten och lika lugnt upp i hissen och även inne på skolan, hade jag kommit rätt? Ciao Eva, benvenuta bla, bla, bla, bla. Det var Milva som tog emot mig, hon är skolans sekreterare, och eftersom jag var den enda nya eleven för dagen var det inte svårt att gissa att det var jag. Jag visste ju att det var lågsäsong men hade nog trott att det skulle finnas lite fler elever. Det fanns en klass med 4 elever som hållt på ett tag men det var inte aktuellt att sätta mig där, så nu har jag börjat med privatlektioner i stället, blir antagligen så de 2 första veckorna, inte mig emot, jättelyxigt. Det kan nog behövas, jag satt som ett fån ibland, tur man får ta till engelskan när man är helt utom all förståelse. Tänkte på stackars läraren (kommer inte ens ihåg vad hon heter) vilket tålamod hon måste ha, prata till en idiot i flera timmar, sakta och tydligt, hon har nog bra lön. Massa läxor fick jag också, så det är väl bäst att sätta igång med det nu, har fördrivit eftermiddagen ute i solen så nu får jag inte lata mig mer.

Idag blir dagens bild till dig, Marie, ditt favoritord.