evasdagbok

Ja, så är det. Det regnar, men det gör inget för då får jag användning för mitt nya paraply som också är inköpt på Ikea. Ni lägger väl märke till att det matchar dramaten. Det är knappt jag behöver paraply för att ta mig till skolan för jag går under arkader, nästan hela biten. Jag har alltid gillat arkader och det finns en del här i Ravenna, inte som i Bologna dock, där går man nästan bara under bar himmel när man går över gatan. Mi piace Bologna.

Valeria (the housekeeper) gillar inte när det regnar, hon visade mig idag att hon åker vespa, eller är det motorcykel, till jobbet och då blir hon så blöt. Ni får försöka föreställe er vår konversation, hon pratar bara italienska och jag svarar på samma språk men mycket enstavigt. Hon brukar inte hejda sig för att se om jag hänger med utan hon bara pratar på, jag gillar henne. Ni skulle hört när jag hjälpte henne att sätta på nya påslakan till min säng. Hon trodde inte att man kunde göra det själv utan måste vara två. Jag visade henne och hon försökte men det gick inget vidare, hon bara skrattade till slut. Hon brukar komma upp med en kopp kaffe, espresso, till mig på morgonen och fråga om allt är bra. När hon hör att jag går ut genom porten kommer hon alltid efter för att vinka av mig. Skulle gissa att hon är drygt 60, men känns som en mormor på vespa. 
Och här är den!

 

Alla är inte lika ensamma, det kan se ut så här också