5/4 Turist
Jag turistade lite i lördags, jag tog tåget 1 timmes resa härifrån och hamnade i Ferrara. Jag åkte över Po-slätten dit, jag tycker att det är stora slätter i Skåne, men det här slår allt, finns liksom ingen ände på det. Ja, det var verkligen en vacker resa. Träden har precis börjat spira och jag åkte genom stora fruktodlingar som var i full blom, ibland var det alldeles vitt och ibland mörkrosa. Det var som att åka genom ett sagolandskap, jag bara njöt av utsikten.
Väldigt trevlig stad, Ferrara, mycket att titta på, både vackra hus och människor. Måste säga att den var ännu bättre än Ravenna. Mitt i stan är det en stor borg/slott med vallgrav runt, vara bara inne på slotsgården denna gången, tänkte att jag sparar insidan i fall någon som kommer och hälsar på vill följa med in.
Den stora katedralen låg bara en liten bit därifrån och där var jag inne och kikade, magnifik men ganska mörk inuti.
Det fanns målningar precis överallt, hela taket, pelarna, väggarna men inte golvet faktiskt.
Jag fick mycket användning för språket och hade väldigt roligt. Pratade med tanten i tobaksaffären (köpte kort), barmannen, kocken på restaurangen, tjejen som jag köpte några smycken av, mannen i glasserian. De´ ni, det var en givande dag. Vädret var dessutom på topp, 26 grader när jag åkte hem vid 6-tiden. Det var faktiskt så tom jag sökte skuggan och jag satt inne när jag åt lunchen men det var mest för att det var ovanligt trevlig atmosfär där inne.
Jag upptäckte senare att det satt ett svenskt par i 70-årsåldern där ute, första svenskarna jag ser sen jag kom hit. Jag rådfrågade servitören om lite rätter, kan ju inte alla ord, och jag fick en matupplevelse utöver det vanliga, väldigt gott. Pastan var väl det som var ovanligast, det var som ganska stora tortelloni men fyllningen var pumpakräm, istället för ost eller skinka. Det är speciellt för just Ferrara men finns i hela regionen och eftersom jag inte provat innan så var det ju läge. Ja, det var gott, även om det låter konstigt. När jag skulle gå kom kocken ut och han hade en svart kockrock med röda knappar, precis som vi hade på caféet, han var lite nyfiken på vem jag var, så vi hade ett litet samtal, så trevligt.
Sen gick jag över torget och hittade smycken jag ville ha och då var det samma sak igen. Nu blev hon nyfiken på vem jag var, och hade verkligen ett trevligt samtal, mycket skratt. När jag var på väg till stationen gick jag in på en glasseria för att köpa en flaska vatten, men väl framme vid disken när jag skulle betala, kunde jag inte stå emot frestelsen att köpa en glass också. Han såg och hörde på mig att jag föll för frestelsen och sen var det igång igen, han var hur trevlig som helst och tog inte ens betalt som han skulle, fick glassen för 2 kronor. Han sa att jag var så trevlig och glad så det är klart att kvinnan skall ha en glass. Inte undra på att jag trivs! Sen hände en sak som jag helst sluppit att se. Det var utanför stationen som jag såg när en man plockade upp en tjej, svart, det är många av de afrikanska tjejerna som försörjer sig på det sättet här. Han hade bilrutan öppen så när jag gick förbi sa jag: -Dö, äckliga människa! Det hjälpte inte, han åkte iväg med henne. Sorgligt.
Lite mer bilder
Kvinnan i svart mitt i bilden hade blivit tagen av polisen, vet inte om det var för att hon tiggde men hon hade i alla fall hela ansiktet fullt av jättestora vårtor.
Fint hus och...
fult hus.
Jag tycker att detta är en så fin husfärg, inte helt ovanlig här nere.
Det här var häftigt utsmyckat
När jag kommit hem igen till Ravenna så har jag en bit att gå från stationen och jag gick förbi flera uteställen och flera stycken tittade och log mot mig, till slut blev jag lite full i skratt, vad är det med folk? Sen kom jag på det, det måste vara våren!
Söndagen var lugn, var mest hemma och pluggade och läste en bok och givetvis satt jag på balkongen och solade också. Helt underbart!
Idag måndag var det 2 nya tjejer i klassen. En kvinna från Schwiez som läst 1 år hemma i sitt land och en kinesisk tjej som bott här ett år men hon blandar italienska och engelska hela tiden. Ja, vi får se hur det går, tycker det är bättre när jag är själv men det kan man ju inte räkna med.
Så när ska du bli Italienska på heltid då???
Vad härligt det låter att kunna konversera på italienska!! Och riktigt kul att få sånt mysigt bemötande från så många av dem du möter!
Fantastisk, måste jag säga. Italien är ett underbart land. Jag kommer snart...räknar ner.
Klart att alla ler mot dig, du är ju så söööt.
Blev inte så mycket skrivet idag, men vi hörs väl så småningom. Skype är inte så dumt det heller :-).
Puss.