evasdagbok

Hipp, hipp hurra för svärfar som fyller år idag, 85 år, det é inte illa. Behöver jag säga att jag gärna hade varit där och firat med övrig släkt? Men nu är det som det är och jag har i alla fall skickat ett kort till honom. Och här kommer ett bonsai-olivträd till honom, det vet jag att han hade tyckt om.


Han kan få lite liljekonvaljer och en cykel också


Det har väl inte hänt så mycket i skolan sedan sist. Jo, en lite rolig sak hände i torsdags eftermiddag. Vi hade konversationslektion med de andra klasserna och då pratade jag med en ung tjej från Japan som är här för att lära sig språket bara för att det är ett fint språk, hon tror inte att hon kommer att ha någon direkt användning för det men det är roligt att kunna det. Det visade sig att hon har en japansk kompis i Sverige som gör samma sak fast lär sig svenska då. Hon kommer hit nästa vecka för att hälsa på och i slutet av juni åker tjejen här till Sverige för att hälsa på henne. Så nästa vecka får jag prata svenska i Italien med en japansk tjej, vad konstigt det kan va´!
Det tar vi ett bonsaiträd till på, med tanke på Japan.

Det syns inte så bra men det är samma träd som jag visade 6/4 och som Daniel visste hette Glicine.

Det var sista dagen för Emma och Krista igår. Krista hade redan frågat om jag ville gå med ut och äta på fredagkvällen och det kunde jag ju tänka mig, inte världens roligaste men det var ju snällt att hon frågade. Det var meningen att hennes man och hennes syster med make skulle komma hit på lördagsmorgonen för att sedan åka vidare till Venedig, men de kom redan på fredagen, och hon tyckte absolut att jag skulle följa med dem ut på middag. Själv tyckte jag det kändes lite konstigt men hennes man skulle vara bra på engelska så det skulle ordna sig med språket så jag hängde på. Oj, oj, oj vilket gäng. Jag vet att man inte skall dömma efter utseende men det är ju trots allt det första man har att gå på, och jag dömde inte, jag bara såg. Vill ni veta vad jag såg? Jag såg galna professorn (i filmen) när han är stor (fast hennes man var vit), en lite äldre kvinna, 60+, i träningsoverallsjacka, rejält överbett och halva fingrar på båda händerna och en liten rund gubbe också 60+ och trista-Krista förståss. Men de var så hjärtliga så det var inget svårt att umgås, men det var svårt att inte se galna professorn framför sig istället för hennes man, han hade ju dessutom likadana kläder, lockigt hår, glasögen och pratade amerikanska, inte engelska. Ska jag vara ärlig så hade vi en riktigt trevlig kväll med got mat och mycket skratt. Ja, nu ser jag aldrig de människorna igen, konstigt. Det tar vi en bonsai på!


I eftermiddags, efter en promenad på stan, tog jag en pizza på en bar/restaurang/café på torget. När jag satt där och mumsade kom det ett svenskt par, från Linköping visade det sig, i 70-årsåldern och satte sig vid bordet bredvid mig. De visste inte vad de skulle äta men de pratade om min pizza och tyckte den såg god ut. När de skulle beställa ville han ha ett glas vin men när han till slut fattade att det kostade 7 euro ville han ha en öl istället. Jag tycker också det är hutlöst dyrt och vad som är ännu konstigare är att om du bara tar ett glas vin så får du en aperitivo till, som är som en hel måltid, men det är samma pris på ett glas vin till maten och då utan tillbehör. Så han hade faktiskt rätt. De satt och kollade och kommenterade att jag inte hade ätit upp hela, jag fattade aldrig vad det var med det. På vägen hem gick jag förbi en handels-/utställningsträdgård, antar att ni gissar på bonsaiutställning för tillfället och det stämmer ju bra. Jättefint, önskar bara det kunde bli ännu bättre bilder. Sista bilden är bonsai fri men den är inne från denna lilla oas i staden